Jag måste erkänna en sak direkt: jag har aldrig begripit mig på japanska spel. De förefaller vara utvecklade i ett universum placerat parallellt med det jag lever i. Det är därför svårt för mig att förstå varför allting ska krånglas till och varför dialogen blir så märklig att det enda underhållningsvärdet uppkommer då replikerna blir så konstiga att man börjar gapskratta. Och varför japanska spelutvecklare envisas med att inkludera kvinnliga karaktärer som liknar fjortisar iklädda alldeles för korta kjolar och ögon stora som parabolantenner övergår helt mitt förstånd.

Som ni säkert kan räkna ut är jag således inget större fan av spel programmerade under influens av illasmakande Sake. För inte kan man väl göra så konstiga spel nykter? Jag blev därför både oroad och förfärad när Konami/Bluepoints Metal Gear Solid HD Collection dök upp i brevlådan häromdagen. För hur i hela fridens namn skall jag kunna skriva en rättvis recension om något jag överhuvudtaget inte förstår mig på eller uppskattar och som samtidigt har närmast ikonstatus bland miljontals spelare över hela världen? Nåväl, jag skall i alla fall göra ett försök. Rättvist eller ej, here we go…

Metal Gear Solid HD Collection innehåller tre stealth action klassiker.

Metal Gear Solid HD Collection släpps hos oss i början av februari och innehåller tre spel: MGS 2: ”Sons of Liberty”, MGS 3: ”Snake Eater”, som av många fans anses vara Hideo Kajimas främsta verk, och MGS: ”Peace Walker”, som tidigare bara funnits utgiven för PlayStation Portable. Inbitna fans av serien – och de är många eftersom MGS är en serie som sålts i miljontals exemplar och definitivt platsar i spelvärldens Hall of Fame, kommer garanterat att återuppleva schyssta spelminnen och samtidigt imponeras av den förbättrade grafiken. Men om man jämför denna makeover med till exempel den uppsnoffsade Halo re-maken som kom i slutet av förra året, står den sig dessvärre ganska slätt. Detta beror till stor del på att man snarare skalat upp grafiken för att passa de moderna skärmar vi konsolspelare använder, än att göra om texturerna från grunden. Jag har läst recensioner från erkänt duktiga recensenter och där de ger grafiken 9/10 i betyg i denna HD-version. Tja, går man igång på åttakantiga cigarrer och utsmetade texturer kanske MGS HD är värt ett sådant betyg. Men jag är inte imponerad…

Samma sak kan sägas om ljudet och röstskådespeleriet i dessa spel, som även de plockar hem kanonbetyg i de flesta recensioner jag läst, men som jag inte tycker håller måttet för en re-make. Däremot är många av spelets cut-scenes riktigt snygga. Synd bara att de är så förbaskat många och kommer så tätt. Vissa av dem tillför visserligen något till storyn, men merparten förstör endast ”flytet” när man spelar och jag upplever dem som riktigt irriterande.

Som vanligt i titlar från Japan, kryllar det av animerade cut-scenes.

Det som skiljer MGS-serien från de flesta andra spel på marknaden är spelidén. Det finns gott om titlar som går ut på att överleva men få eller inga av dem grottar ner sig på den detaljnivå som MGS gör. Det handlar om överlevnad ner i minsta detalj och det är viktigare att ha samlat på sig rätt mängd ormserum, svampar och bandage än att ha ammuntionsfickorna fulla. Och det känns faktiskt ganska uppfriskande.

I många avseenden är gameplay’et i MGS helt suveränt och det hade lätt kunnat vara min favorit bland spelserier eftersom jag gillar taktik mer än action. Dessvärre faller det pladask på en sak: det japanska! Japanska spel envisas med att blanda in konstigheter oavsett vilken genre det handlar om. Vi ser det i Final Fantasy och i Over G Fighters. Som ett brev på posten dyker det konstiga även upp i MGS.

Konstiga kontrollscheman, märklig dialog och alltid dessa småbrudar med korta kjolar. Ni som begriper er på japanska spel kanske kan förklara hur informationen ”Chicks dig a man who smells of success” ska vara till hjälp för mig när jag sätter ihop mitt team och går igenom personalfilerna i den röriga menyn? Om Hideo Kojima och hans utvecklingsteam struntat i dessa ”japanskheter” och fokuserat på vettiga saker hade jag älskat denna serie, för i grund och botten är det riktigt bra.

Hur mycket jag än försöker kan jag inte förstå mig på japanska spel.

Vi kan konstatera en sak: även om jag gilla taktiska spel är MGS ingenting för mig, eftersom jag inte förstår mig på det. Men för er som gillar japanska spetsfundigheter och som spelat originalen i serien borde MGS HD Collection vara en skön tripp nerför minnenas allé. Utvecklarna har i nyutgåvorna faktiskt lyckats fånga känslan av retrospel. Och visst var spelandet mer intressant förr, innan Call of Duty kom och stal hela showen för oss konsolspelare. Få av dagens spel präglas av kreativitet och innovation på samma sätt som gårdagens. Och detta är Metal Gear Solid ett lysande exempel på. För även om jag inte gillar denna serie betyder det inte på något sätt att det handlar om dåliga spel. Nej, det handlar om annorlunda spel som kräver att man genomgår en tillvänjning.

Köper man Metal Gear Solid HD Collection, gör man det inte för att man gillar briljant programmerat AI, action och supersnygg grafik. Nej, man gör det för att man är ett fan av serien sedan gammalt och vill återuppleva gamla spelminnen. Eller också är man en nyfiken gamer som vill testa en av spelhistoriens milstolpar. För oavsett vad underteckad tycker är det exakt vad Metal Gear Solid är! Och vad jag egentligen tycker är helt ointressant i sammanhanget…

Henric Ceder  (28 Posts)

Administratör/Skribent/Recensent här på Xboyz.se. Blev seriöst biten av spelandet efter att ha testat Sierra's "Kings Quest" i början av 80-talet. Höll sig sedan inom PC-sfären tills dess att Xboxen dök upp på marknaden. Startade tillsammans med några vänner klanen "Xboyz" 2003 och driver sedan 2007 Xboyz.se som en Xbox 360 community.